Förnyelse i köket

Sedan ett tag tillbaka har vi (läs: jag) kollat runt lite efter andra köksstolar till oss. De vi har är otroligt sköna och mjuka men med sin ljusa mockaklädsel inte särskilt barnvänliga. Inte alls faktiskt. De blir lätt kladdiga och så börjar de bli rätt så skrangliga i benen med. Vi behöver andra!

Det finns många fina, bekväma, lättskötta och dyra stolar att välja bland och med över ett års inkomst framför mig i form av föräldrapenning vill jag gärna komma ner i pris, om det går. Och klart det gick! Igår dök dem upp på blocket.se, fyra stolar i massiv ek med dyna i grått tyg, alla för 700 kr. Jag slog till!

Nya köksstolar

Funderar på att klä om dynorna med en avtorkningsbar duk av något slag, kanske en med ett fint mönster? Vi får se.

Hinnsvepning på BF+6

Läkarbesöket idag gick fint och alla värden såg bra ut. Blodtrycket var förvisso 150/90, aningens högt kan jag tycka, men ingen sa något om det. Idag gjorde det inte lika ont att svepa hinnorna och det var för att det hänt lite i alla fall, skönt! Livmodertappen var lättare att nå idag och trots att den fortfarande låg bakåtböjd så fick hon in två fingrar genom hela den och kunde känna på bebisens huvud där inne. Coolt! Jag frågade om den hade något hår, men hon hörde mig nog inte…

image

Jag fick en tid till förlossningen på fredag för bedömning. Antagligen sveper de hinnorna igen och skickar hem mig. En vecka till efter det kan jag ju gå över visst. Phu! Men vem vet, kanske sätter allt igång redan i natt?! Det vore ju lite typiskt, måste jag säga, för vem vill fylla år vart fjärde år?! Fast lite unikt är det ju allt!

Att svepa hinnor

Ni är många som undrar vad det innebär med hinnsvepning? Med all rätt, det låter ju aningens religiöst, som en av er uttryckte det!

Min läkare ger mig hinnsvepning för att på ett så naturligt sätt som möjligt hjälpa till att sätta igång förlossningen. Detta på grund av att hon inte tycker att jag bör gå över tiden för länge med tanke på hur sjuk jag var vid förra förlossningen. Såhär har jag förstått det hela som:

Läkaren gör en gynekologisk undersökning och ”sveper” samtidigt med fingret runt livmoderhalsen. Den sitter där inne någonstans… Oftast väldigt högt upp, så det blir till att ”gräva” lite, ni kvinnor vet vad jag pratar om… Det är rätt obehagligt och gör lite ont, tycker jag, men inte i jämförelse med hur ont det kommer att göra när jag väl föder barn, så ingen idé att fundera mer över det!

Fosterhinnorna som skyddar bebisen lösgörs varsamt från livmoderhalsen och livmoderväggens nedre del och syftet är att lossa hinnsäcken barnet ligger i från livmoderhalsen. Detta stimulerar frisättningen av prostaglandiner, ett slags hormoner som sätter igång förlossningen.

Genom att svepa hinnorna ökar sannolikheten för att förlossningen startar inom ett dygn. Chansen att det ska fungera ökar om livmoderhalsen redan börjat mjukna och förbereda sig för förlossningen och det hade ju min, men inte hjälpte det sist!

Man kan svepa hinnor flera gånger innan man går vidare till andra sätt att stimulera förlossningen, vilket jag helst slipper denna gång.

Härlig eftermiddag

image

Efter min sköna middagslur idag kom Finaste grannen över med sina två vackra barn för fika och lek, alltid lika trevligt! Elise och jag följde dem hem och gick sedan en extra runda för att få lite frisk luft. Jag älskar verkligen luften ute nu! Så sval och ren, på något sätt. Elise, som inte sovit särskilt länge under sin middagsvila, fick ett halvt hysteriskt utbrott för att vi inte stannade vid lekparken så hon fick gunga. Tårarna sprutade men jag gick hem för jag ville höra hur långt Militärpappan kommit med middagen. Det visade sig att han precis börjat med den så när Elise lugnat ner sig vände vi och gick ner till lekparken igen. Hon blev så glad och skrattade hela vägen!

Vi gungade en stund och klättrade på olika saker och när vi sedan skulle gå hem igen ville Elise inte följa med, såklart, utan skulle gå åt motsatt håll. Jag lät henne gå och hon vinkade och sa hej då till mig hundra gånger och bara fortsatte gå åt andra hållet. Unge! Tillslut fick jag gå och möta upp henne från en ”hemlig genväg” och fick henne att frivilligt följa med hemåt istället. Hon fick gå själv och det gick bra.

Hemma hade Militärpappan gjort en underbar middag bestående av ugnsbakad kycklingfilé, rotgrönsaker och en egengjord bea. Jag är inte särskilt förtjust i bea, men smakade lite och den var faktiskt fantastisk!

Ingen bebis gör sig påmind om att vilja titta ut än så länge. Och jag har väl hört att promenader varken gör av eller an men det är skönt att vara utomhus och härligt att hålla igång så länge jag har möjlighet, tycker jag. Jag ska ju orka föda ut Militärbebisen med och då gäller det att jag är i så pass god form jag bara kan! Det tenderar ju att vara ganska slitsamt, det där med förlossning, menar jag.

Imorgon bitti väntar besök hos läkaren för hinnsvepning och bedömning. Spännande och pirrigt!

Effektiv förmiddag

Jag har varit uppe sedan halv sju och hunnit med en hel del här hemma. Elise och jag har städat hela huset, bakat bullar och tvättat lite. Nu håller jag på att dö av trötthet! Ska nog sova en stund nu så jag kan samla lite energi till i eftermiddag för då ska vi sätta upp rullgardiner och barnsäkra Elises rum helt så hon kan vara där utan att jag blir nervös…

Sen hoppas jag på en playdate i en fin lekpark med Finaste grannen! Och en bulle på det, såklart!

BF+4

image

För fyra dagar sedan skulle jag fött barn, enligt alla beräkningar, men än är det inget som händer inuti mig. Lite drygt på ett sätt såklart eftersom man liksom går och väntar på att just föda barn.

Vad jag förstår det som så är det många gravida som går över tiden som tycker att varje timme är en evighet. Riktigt så känner inte jag och det är jag glad för. Dels beror det på att Elise upptar mycket tid och energi just nu och det är så roligt att få vara med henne och följa hennes utveckling varje dag! Det beror även på att jag hittar på en massa saker att göra, främst rensa ur och städa, saker jag inte vanligtvis har en massa tid över till. Och jag älskar det! Dels beror det på att Militärpappan är hemma med oss hela dagarna, det gör att jag får möjlighet att ta allt i min sakta mak, sova när jag vill och vila mellan varven. Jag njuter av varje dag som går nu!

Samtidigt vill jag gärna inte bli igångsatt. Jag vill så himla gärna att förlossningsarbetet ska börja av sig självt och det på hemmaplan. Det värsta vore ändå att gå över till 42+0 och sen ändå bli igångsatt… Knivigt, det där! Får se vad läkaren säger på tisdag när hon ska göra en ny hinnsvepning. Då kan hon ju säga om det hänt något mer med min livmodertapp eller om ingenting hänt, som det känns. Jag har ju inte ont, inte ens lite.

Fast vissa saker är jobbiga nu, det måste jag medge. Jag är konstant jättevarm och svettas mycket, främst om nätterna. Och jag som knappt svettas när jag tränar vanligtvis! Min kropp samlar på sig mycket vatten nu så fingrarna är tjocka och tårna likaså, jag kan inte knäcka dem… Benen svullnar snabbt och fotknölarna blir lätt osynliga. Fogarna gör ont igen och jag är sjukt jävla otymplig! Jag kan bara ta på mig en strumpa och ta av mig en sko.

Men jag slipper fortfarande kissa på natten!

image

Fika på Saltö

image

Idag blev vi bjudna på fika hos Melvin och hans familj, så trevligt! Vi åkte dit innan lunch och Elise fick lunch som Pappan i huset lagat och som hon slukade med mycket god aptit, som nästan alltid när det är något nytt! Märkligt men bra!

image

Natalie läste en bok som Elise kom med i handen och resten av tiden lekte barnen fint på var sitt håll. Utom när de båda ville ha just den leksaken som den andre lekte med mest hela tiden… såklart! Dock gick det ganska snabbt att avleda.

image

Väntar på lunchen!

Med lite hallonbladste i magen är det väl dags för en promenad i det otroligt vackra vår-vädret för min del, tror jag nog. Elise somnade i bilen på väg hem från Saltö och snart börjar Militärpappans fotboll på tv:n. Hoppas ni har en skön söndag med lika vackert väder som vi!

Utflykt vid vattnet

image

Efter att jag städat frysen och Elise sovit middag packade jag ner mellanmålet i vagnen och så gick vi på promenad ner till ån för att fika lite och mata änderna. Solen har varit stark hela dagen lång och även om det blåste en del så var det väldigt skönt ute. Vi fikade på en brygga och småpratade lite under tiden.

image

Elise pratar mycket med ljudhärmande ”ord” som brum-brum åt bil och vov-vov åt hund. Kråka säger hon dock och sen kraxar hon som de låter för att sedan säga hej då, för det var så de gjorde, hon och Farmorn, igår när hon lärde sig att en kråka var en kråka. Så, för att hänga med i hennes snack behöver man veta lite om de senaste dagarna i hennes liv, då kan det vara riktigt intressant att föra ett ”samtal” med sin ettochetthalvtåring!

image

När vi skulle från bryggan igen ville Elise inte åka vagnen utan istället gå själv och hon gick en riktigt bra bit och stannade vid varje stor pinne och sa ”titta” med stora ögon och öppen förvånad mun, vilket hon också kommit på i veckan som gått. När jag säger att vi ska fortsätta gå säger hon hej då till pinnen och vinkar.

image

Vi stannade och lekte lite i en lekpark på vägen hem och nu har vi ätit middag. Jag har hängt tvätt, sorterat lite kläder och hämtat förvaringsaskar från uthuset som jag sorterat kritor i åt Elise. Nu har jag tagit fram min yogaboll och får väl sätta mig och studsa en stund med en kopp hallonbladste i näven. Alla sätt är bra, har jag hört…

I brist på annat

image

image

Jag fixar lite här hemma. Just nu har jag tömt hela frysen, torkat av den inuti och skrivit upp vad vi har där i egentligen. Herregud vad mat! Nu ligger den så fint och prydligt i sorterade fack och en lista i lådan bredvid där det står vad man hittar var.

Vi måste börja äta oss genom frysen nu för det får liksom inte plats med så mycket mer. Dagens I-landsproblem…

Mumsa!

image

Igår lagade Militärpappan en ny spännande middag till oss. Det blev en filodeg som han fyllt med bland annat köttfärs, fetaost och grillad paprika. Till detta serverades en fräsch sallad med melon och avocado. Riktigt gott!

Det gäller att passa på nu när jag är på sluttampen av graviditeten, för sedan ska jag komma i mitt livs form och bli riktigt fit och då kan jag inte äta saker som detta direkt. Som ni kanske märkt tillåter jag mig själv att äta det mesta jag har lust till just nu, och har så gjort de senaste veckorna. Nu börjar jag tröttna på det mesta och riktigt längtar efter min keso och kesella. Härligt!

Mest av allt längtar jag efter att kunna röra mig mer obehindrat, styrketräna hårt och springa många mil! Men, det dröjer visst ett tag till. Men snart så!