Sovmorgon till halv nio. Vaknade i ett tyst hus. Med en stor grå hund bredvid mig. Åt frukost länge. Läste bloggar. Pratade telefon. Ostört. Promenerade med hunden. Cyklade i snön. Sprang intervaller i backe med sex mammor till. Kräkkänsla mot slutet. Underbart!

Duschade varmt och utan stress. Piffade till mig lite. Blev upphämtad av Finaste grannen. Åkte till stan. Fick hjälp av butiksbiträdet med klädval. Dissade hälften. Kände mig som 55 år. Vågade prova saker jag aldrig skulle titta åt själv. Fint! Köpte. Tittade i butiker. Hämtade kläder hemma hos en mamma som jag fyndat till Elise. Visade sig vara ett kap!

Tog en sen lunch på stan. En latte i en mugg i bilen. Handlade lite. Mjölk. Grapefrukt. Fitnesstidningen. Och tändblock så jag kan få eld i spisen. Blev hemskjutsad.

Ska strax göra mig i ordning. Ska träffa mina finaste vänner ikväll. Äta mat. Dricka vin. Och vatten. Prata. Skratta. Mysa. Ska snart sminka mig i lugn och ro. Kanske fixa håret. Kanske ta ur det där rosa hårbandet med rosetter. Ta ett annat. Eller inget alls. Lyssna på bra musik. Högt. Smutta på ett glas vin. Invänta Vackerbästis.

Sen kan kvällen börja!

Sitter i soffan och känner hur fruktansvärt trött jag är. Jag har varit på föreläsning på universitetet i Växjö och hunnit prata och lyssna massa i bilen dit och hem med fina Helena. Hemma möttes jag av Undra och ett tyst hus, de andra åkte till Högsby under eftermiddagen.

I morgon springer vi intervaller i backe med Team Militärmamman och så ska jag strosa en stund på stan innan jag ska träffa minna vänner på kvällen.

Men först: Sova. Med kraft!

Idag kom Tuffbästis hit ett par timmar och det känns som en mindre evighet sedan sist! Barnen har varit sjuka om vartannat och livet i allmänhet har väl kommit emellan antar jag. Därför var det extra roligt att ses idag! Med sig hade hon bakskålar i en underbar rosa-lila färg, en färg som jag kan se på väggarna i Tilias rum när det ska renoveras framöver. Jag hade lagat tomatsoppa och bakat foccacia som vi åt till lunch.

Tilia sov, för ungefär första gången i sitt liv, i nästan tre timmar efter lunch. Hon vaknade en stund innan vårt sällskap lämnade men hann med att både busa med Benjamin och göra arga leken med oss andra. Elise har ätit som en mindre ponny hela dagen och Tilia med, fast det hör mer till vanligheterna. 

Militärpappan kom hem efter jobbet idag men mellanlandar mest och åker imorgon igen. I helgen ska han och flickorna åka till Frökenfarmor och Målarfarfar för mys, bus och vinterfiske.

Själv ska jag ut och äta med mina finaste vänner för att fira min födelsedag. Enkelt men himla roligt! Och tidsbesparande.

För jag ska även till universitetet i Växjö, träna ett par pass och andas tystnad. Bland annat.

Ikväll har jag instruerat pass på gymmet. Fast utomhus då. Underbart! Nu ska jag be Militärpappan trycka på min ena skuldra som blivit lite mörbultad efter en natt med lite för många kuddar. Det sägs att det kan ta ett bra tag att sova in sig när man bytt säng. Jag är beredd att hålla med.

Födelsedag och kanske början till åldersnoja? Trettiotvå. Låter så mycket, fast jag känner mig väl ungefär mest som vanligt. Jag känner mig ändå rätt så jättegammal i det avseendet att jag inte tycker det är särskilt viktigt att firas. Tänk då hur himla många födelsedagar man lyckats passera! I helgen var närmsta släkten här och vi åt soppa och nybakat bröd. Och köpetårta från ett bageri. Bara den liksom, har nog aldrig hänt tidigare år. Fast vi hade trevligt och jag fick fina presenter, som jag önskat mig.

Av mormor och morfar visste jag redan innan vad jag skulle få. Inte för att jag lyckats lista ut det utan för att hon ringde och berättade vad hon köpt. Så gör hon alltid. Sötaste mormor!

Min dag har varit fin. Militärpappan har varit oväntat romantisk och familjen sjöng för mig imorse och jag fick ett fint paket. Och parmaskinka till frukost. Och sovmorgon till klockan sju… Ni hör ju själva!

Jag och Tilia har hängt med Elise på förskolan idag och det var trevligt och kul att se hur hon har det de förmiddagar hon är där. Elise åt bra med lunch och till min förvåning så satt hon kvar på stolen hela måltiden(!). Maten hon inte åt upp åt såklart Tilia upp efter att den ”lilla” godingen ätit upp sin egna portion!

Efter middagen busade vi tillsammans och snart ska jag in till simhallen för kvällens träning. Med två kanelbullar för mycket i magen, så vi får väl se om jag sjunker.

Håll tummarna (för det ni nu önskar)!