Kan jag så kan du!

image

Graviditetsvecka 33

Idag stod både 40 minuters promenad och ett styrkepass på schemat och utanför dörren råder fullständig orkan. Som höggravid hundägare, för tillfället utan hund, ställde jag med gott samvete in den där promenaden och fokuserade på styrkan istället. Det gäller att passa på!

I övrigt har jag studerat idag och paniken börjar krypa sig på när jag inbillar mig att jag plötsligt inte fattar någonting och aldrig kommer hinna. Vet ni vad jag menar? Jag försöker inbilla mig tillbaka att jag visst förstår och att jag har gott om tid om jag bara följer mitt minutiöst upplagda schema. Det går sådär.

Nu har jag i alla fall läst klart för idag och snart kommer brorsan med sushi. Mums! Han åker tillbaka till Oslo imorgon och vi ska fira(?) det tillsammans… Nej, men det ska bli roligt att ha honom här en stund, vi ses ju inte alltför ofta.

Dagens träningspass:

Ben: Knäböj över boll 3 x 20 reps + Höftlyft mot boll 3 x 20 reps + Benböj med bålspark 3 x 20 reps

Axlar: Axelpress 3 x 16 reps + Omvända flyes 3 x 16 reps + Hantellyft åt sidan 3 x 16 reps

Triceps: Tricepspress 3 x 20 reps + Dips mot bänk 3 x 16 reps

Bål: Plankan 2 x 1 min + Sidoplanka 2 x 30 sek

Som igår så körde jag allt med minimal vila och allt kändes bra! Dipsen och hantellyften åt sidan var sjukligt tunga och jag fick vila lite mitt i setet. Phu!

Bara jag och träning

Natalie och Melvin kom förbi ett par timmar i förmiddags och förgyllde vår dag. Trevligt! Militärpappan och Elise åkte vid lunch och sedan dess har jag varit ensam. Jag inledde min ensamtid med att vila med en bok och tänkte att jag såklart skulle somna, men icke! En timme läsning senare tog jag mig ut på en promenad till affären några kilometer bort och för säkerhets skull tryckte jag ned en tjuga till bussen i fickan, man ska aldrig lita på en höggravid kropp, har jag lärt mig. Promenaden gick bra så jag knatade på hem igen och lagade mat till ljudet av musik. Vilken lyx att kunna lyssna på annat än Lilla snigel och Bäbä vita lamm!

Jag lagade kyckling i ugnen med massa vitlök, det gäller att passa på(!) och fräste lite Frökenfarmor-odlade vaxbönor samt slängde ihop en gudomlig sallad på babyspenat, machesallad, granatäpple och lite honungsmelon! En middag proppad med protein, vitaminer och antioxidanter!

Dagens middag!

Dagens middag!

När jag scrollade igenom facebooksidan som Losfan startat för sin challenge kunde jag inte undgå att bli enormt peppad av alla brudar som hänger där. Fatta nu är vi över 200 personer anslutna till gruppen! Jättecoolt och enormt peppande! Jag hade i alla fall bestämt mig för att 90 minuters promenad fick räcka för idag men hade uppenbarligen massa energi över så jag stack ner i gymmet (källaren, ni vet!) och körde ett pass Ben, Rygg, Biceps, Mage på 30 minuter. Härligt!

Dagens pass:

Ben: Knäböj 2 x 20 reps + Tåhävning 2 x 20 reps + Höftlyft 2 x 20 reps.

Rygg: Enarmsrodd 2 x 20 reps +Raka Marklyft 2 x 20 reps + Rodd 2 x 20 reps.

Biceps: Alternerande bicepscurl 2 x 16 reps + Isolerad/fokuserad(?) bicepscurl 2 x 16 reps.

Mage: Plankan 2 x 1 min + Hälsande hunden m bålrotation 2 x 16 reps.

Körde allt med minimal vila och allt kändes bra! 

Imorgon väntar plugg och mera träning! Hoppas ni haft en fin dag?!

Hänger ni på?

Lofsan har startat en 10-veckorschallenge för alla som är intresserade och den utgår helt på individbasis. Utmaningen ligger i att kliva ur sin bekvämlighetszon och man väljer själv om man vill satsa på styrketräning, konditionsträning, en kombination av de båda eller kostförändring till exempel.

Hon har startat en facebookgrupp som man kan gå med i för att få tips, råd och motivation och alla har chans att ställa frågor där. Läs hela Lofsans inlägg HÄR och låt dig inspireras och sug åt sig av hennes enorma kunskap!

Hon är förbannat grym på träning och kost och jag tycker verkligen att alla ska ta chansen att hänga på denna challange! Alltså till och med jag, en enormt höggravid Militärmamma missar inte en chans som denna! Det gäller bara att lägga sina mål på rätt nivå och det ska jag göra nu ikväll.

Ni hänger väl på, brudar?!

Varför hostar man på natten?

Nu har jag blivit riktigt ordentligt hostig och har väldigt ont i halsen. Somnade halv tre i natt, sittandes, för att hostan var något bättre då. Jag förstår inte att Militärpappan kan sova i samma rum, men det är tur det för gästrummet var ju upptaget.

När jag kände mig lite bättre runt lunch körde jag och Syster Yster till Landet för att få plugg-ro. Jag har även passat på att sova ett par timmar. Utan ett endaste host. Hur är det möjligt, undrar jag? Varför hostar jag hela nätterna men kan ligga ner och sova under dagen utan att hosta? Mycket märkligt.

Jag har iaf införskaffat hostmedicin, Bisolvon, som jag kunde ta enligt apotekspersonalen och innehållsförteckningen. Jag tänker bara ha det till natten för att få sova. Erfarenheter eller tips, någon?

Besök hos BM vecka 32

Gravid vecka 31

Gravid vecka 32

Besöket hos barnmorskan gick mycket bra och alla värden såg finfina ut:

Blodtryck: 139/70

Puls: 67

Järnvärde: 113

Jag lämnade som vanligt in ett urinprov och det visade en hel rad med ”negativt”. Perfekt!

Nu har jag tre besök inbokade vecka 2 (graviditetsvecka 33) , ett till barnmorskan, ett till läkaren och ett till överläkaren för ett ultarljud. Koll har dem, måste jag säga!

Jag tycker att att magen har försvunnit lite och idag när vi mätte sf-måttet visade det sig att Militärbebisen vänt sig med huvudet nedåt och då gick kurvan ned, så jag hade rätt känsla. Fast sf-måttet hade vuxit i alla fall och är nu 29,5 cm, bra!

Till Militärbebisen

Jag lyckades komma över en babysitter och en bilbarnstol via Facebook och en vän vars barn som vuxit ur dem. Meningen var att jag skulle hämtat grejerna hemma hos henne utanför Malmö när jag ändå skulle ner och hämta syskonvagnen som jag tänkt beställa från en affär där, men nu blev det inte så av olika anledningar som jag inte orkar gå in på just nu. Men det kommer, jag lovar. Hon är i alla fall här ifrån Karlskrona och fick med sig sakerna i bilen när de åkte hit för att fira jul. Hur fantastisk är inte hon?! Men två små barn och allt som hör till så gör hon ändå plats åt dem sakerna i bilen. Jag är evigt tacksam!

Babysittern är från babyproffsen, modell Jupiter och är en sån som går att gunga och ställa i olika lägen i ryggen. Vi lånade en likadan åt Elise när hon var liten, av ett par vänner och den var verkligen jättebra men de har en egen liten tös som använder den nu.

När Elise kom till världen fick man låna babyskydd alldeles gratis av vårt landsting men de slutade med det nyligen, det blev väl för dyrt antar jag. Det vi köpte nu var babyskyddet Acta Graco Logico med bottenplatta så man bara klickar fast skyddet lite smidigt. Båda sakerna var som nya! Jag är rädd om mina saker, men förstår verkligen inte hur hon lyckats hålla dem så fina och fräscha?!

Elise var mycket intresserad av de nya prylarna och intog genast ryggläge i babysittern när hon fick syn på den. Tillslut lyckades jag få henne att leka med Skrållan i de olika sakerna istället. Hon provsatt såklart även babyskyddet och gav sakerna klart godkänt!

image

image

Och så var det overallen till Militärbebisen också som jag tillslut hittade på Polarn och Pyret. Den är gjord av återvunna PET-flaskor eller spill från textilindustrin. Det är en kroppsformad omlottfilt i fleece, som en filt och overall i ett som passar perfekt till de allra minsta. Plagget finns bara i en storlek med luva och tryckknappar fram. Det är extra mjuka sömmar som inte skaver och den ska visst passa utmärkt i bilbarnstolen och som sovpåse.

Jag räknar med att detta är det enda ytterplagg jag behöver till Militärbebisen de första månaderna och i affären påstod dem att jag skulle kunna använda det i flera månader, typ mars-maj. Av allt att döma på saker jag köpt där förut så tror jag på dem. Och det är ju tur det, för den kostade 450 kr. Men fin och underbart mjuk var den!

FILT/OVERALL NYFÖDD

Graviditetsuppdatering

Jag är nu gravid i vecka 32 och har lite mindre än två månader kvar tills beräknad förlossning. TVÅ MÅNADER?! Hur i hela friden ska jag kunna överleva i två månader till med (i?) denna kropp? Ärligt talat.

Hela kroppen har svällt upp likt en ballong och magen är stor nu. Fast det är låren, ansiktet och brösten också. Senaste veckan har jag märkt av vattenansamling i kroppen, både i benen och i fingrarna och jag hoppas till min Gud att det inte rör sig om havandeskapsförgiftning den här gången med och det får jag veta imorgon, för då ska jag till barnmorskan för kontroll.

Stödstrumpor är något jag aldrig använt innan men fick lov att gå och köpa mig ett par här om dagen då jag ser att mina ben tar mycket stryk i form av urfula åderbråck som börjar kika fram på flera ställen. Det är ju ärftligt det där och jag har inte goda förutsättningar om jag säger så! Ska jag vara ärlig så vill jag bara gråta när jag tittar ner på mina ben men det är ju ändå inget jag kan göra åt saken så jag håller på tårarna till förlossningen, då kan det krävas en del för att liksom hjälpa smärtan lite på traven. Och det positiva med att vara helt jävla enorm är ju att jag inte ser mina ben så ofta, för det är en stor mage i vägen!

För ett par månader sedan skrev jag ju om en smärta ovanför bygdbenet och fick reda på att det var foglossning. Jag hade lite känningar i ett par dagar med sedan försvann allt och jag har inte känt någonting. För kanske tre veckor sedan började jag däremot få ruggigt ont i ljumskarna och jag förstår att detta med beror på foglossning. Jag känner mig stel och klumpig och har ont så om kvällarna haltar jag omkring här hemma och jag reser mig inte frivilligt upp om jag inte absolut måste. Tvärt om mot innan, då jag är en person som inte frivilligt sätter mig ner om jag inte absolut måste!

Jag känner emellanåt en tyngd tryckas nedåt inuti mig men är inte det minsta orolig för att det är en bebis på väg ut. Dock har jag nu börjat känna att bäckenbotten tar mycket tyngd och kan när jag nyser eller hostar känna att den sviktar. Uärk! Knipet är det inga problem med alls än så länge och jag hoppas att det så får bli. Jag kniper och kniper för att träna så ofta jag kommer ihåg, för jag vet ju vad som väntar och det gäller att vara förberedd.

Min näsa är mer täppt än vanligt men jag får till skillnad från förra graviditeten i alla fall luft genom en näsborre i taget. Jag har lite knasiga polyper och läkaren har lovat att vi efter denna graviditet och amning ska ”laga” mig i näsan så jag kan andas. Det ser jag fram emot!

Oftast behöver jag inte kissa på natten, skönt då det annars stör min sömn. Jag kan numera endast sova på rygg för allt annat gör ont. Jag är en magliggare i vanliga fall men det är bara att vänja sig, sakta men säkert. Halsbrännan kommer och går och jag är i alla fall lycklig att den inte kommer varje dag för det är så obehagligt. Så har jag ju ett enormt blåmärke som visar sig med jämna mellanrum på höger knä och jag har ingen aning om var det kommer från och det gör inte ont. Och så ryggen då, jag är överrörlig och böjer och knäcker och håller på mest hela tiden i vanliga fall men min mage är nu i vägen och jag är på tok för orörlig för att kunna hålla på så. Det hjälper när Militärpappan masserar lite, för stunden.

Jag tittade tillbaka i bloggen och ser att jag under min förra graviditet mådde ungefär precis samma som allt det jag skrivit här och nu. Konstigt att jag inte minns… Men det är det som är det fina med blogg! Hur klarar sig människor genom livet, som inte bloggar?!

Nej, nu har jag kanske gnällt tillräckligt för den här veckan. Kanske till och med för det här året? Tur att det är nytt år alldeles snart.

Här någonstans…

image

image

image

image

…är jag på promenad, eller snarare äventyrsbana, med Vackraste hunden. Ganska påfrestande att kliva runt bland denna gegga för en höggravid kvinna med ömma ljumskar. Men snart är vi kanske hemma!

Jag har på mig Militärpappans jacka, så den går att knäppa. Och hans mössa, så jag inte ska frysa.

VAYM*-förmiddag

Japp, idag fick det bli en VAYM-förmiddag för min del då Militärpappan vaknade med feber och var riktigt risig, stackarn! Han fick lov att sova hela förmiddagen så han skulle orka med Elise under eftermiddagen så jag kunde åka till jobbet. Det gick bra och jag kom hem runt halv sju då han gick och la sig igen. Stackars Militärpappan, han mår verkligen inte bra, men han verkar vara på bättringsvägen redan. Skönt!

Elise är så go och härlig just nu! Hon är frisk och tänderna som spökade har spruckit igenom tandköttet helt, så skönt för henne! Hon börjar prata allt mer och idag har hon sagt en massa nya ord som jag bara förstått några stycken av. När jag frågar vad hon menar så upprepar hon ordet många gånger, så orden har verkligen en innebörd. Frågan är bara vad?

”Genga” – Gunga. Det har vi gjort i lekparken i förmiddags.

”Nenge” – Kaka. Hon pekar på burken med saffransbiscotti och blir nöjd om hon får en bit. Då trycker hon in hela i munnen, så stor så hon knappt kan andas, och ändå lyckas hon säga ”Me”, med allt det där i munnen! Jag ska flytta biscottin tills imorgon…

Och så sjunger hon en hel del, långa och olika toner. Så sött! Passar ju utmärkt till luciatåget på förskolan imorgon. Ska bli mysigt att titta på!

Elise har hjälpt mig att städa idag. Fast hon tog sotborsten till braskaminen, så det blev lite smutsigare just där hon varit...

Elise har hjälpt mig att städa idag. Fast hon tog sotborsten till braskaminen, så det blev lite smutsigare just där hon varit...

Och så lite sot på det vita bordet!

Och så lite sot på det vita bordet! Märk väl hur lycklig hon ser ut när hon städar - precis som sin mor!

BTW! Min mage sa visst bara plupp under helgen och såhär enorm är den nu!

BTW! Min mage sa visst bara plupp under helgen och såhär enorm är den nu!

*VAYM= Vård Av Ynklig Man

Julkorum

 

image

Marinens musikkår i Amiralitetskyrkan

Idag inleddes min arbetsdag med ett julkorum i Amiralitetskyrkan. Det är en årligt återkommande tillställning som jag verkligen uppskattar. Jag går inte i kyrkan särskilt ofta men just det här vill jag absolut inte missa! Amiralitetspastorn är en fantastisk talare och hade idag med sig en liten ful ren från Rusta (bland allt fult man kan hitta på Rusta, som han uttryckte det) som kunde blinka och med den tänd framför sig berättade han om julen och julstressen och såklart kopplade detta till bibeln på ett skickligt sätt i slutet. Marinens musikkår spelade otroligt vackert så håret reste sig på armarna emellanåt. Julstämningen blir på topp!

image

Jag får inte på mig min C1:a, som finuniformen kallas, för magen är i vägen. Så jag fick komma civilklädd.

image

Efter kyrkan bjöds det på lussefika i matsalen och vi fick besök av ett sött luciatåg.

image

Jag behöver kanske inte köpa en ny vinterjacka i år. Än så länge kan jag ha min älsklingskappa från wesc knäppt, om än något annorlunda.