Idag är det beräknad förlossning… men än har det inte kommit någon Militärbebis. Ingen förvärk, sammandragning, vattenavgång eller slempropp heller. Så nu har jag inlett Operation: Få ut Militärbebisen. Idag har den bestått av att åka till ÖoB och Maxi för att handla och bli bjuden på lunch, att promenera en timme det snabbaste jag förmådde och så är jag nu inne på min tredje kopp hallonbladste!

Beräknad förlossning idag! (39+6)

Imorgon har jag tid hos läkaren och om jag är mogen för det ska hon ”reta” Militärbebisen lite, som hon uttryckte det. Jag har mina aningar om vad hon har i tankarna men vet egentligen inte. Det kommer att bli ett spännande läkarbesök imorgon!

Jag har nu sorterat alla bebiskläder i storlek 50/56 och lagt upp så jag överskådligt ska kunna se om något fattas. Jag har en hel del fler kläder nu än jag hade till Elise när hon föddes, såklart. De flesta kläder har Elise fått i present när hon var nyfödd eller så har vi köpt dem själva i affärer och på Tradera. Vissa kläder har Elise aldrig använt, då jag fick ärva en hel kasse småkläder från en arbetskamrat till min mamma.

Kläder storlek 50/56

Dock är många av kläderna just sommarkläder eftersom Elise är född mitt i den rekordvarma sommaren 2010, så det är många kortbyxor och bodiesar utan armar. Sen att mycket går i rosa toner stör mig inte så mycket. Jag väntar och ser vad det är för en liten krabat som tittar ut så kan jag komplettera med lite långarmade tröjor i passande färger.

…för varje minut!

Proverna idag visade bra resultat och jag får åka hem! Trallallallallala!! Blodtrycket har hållit sig lågt på cirka 130/70 och urinen visade +1 idag, vilket är alldeles normalt. Magen har jag inte ont i längre, skönt!

Överläkaren var nyss här och sa att det inte finns någon anledning till att jag ligger här nu. Precis mina takter, I like! Och vi ses ju snart igen. I morgon är det beräknad förlossning…

Det till synes korta besöket på förlossningen slutade med att jag blev INLAGD för observation. Jag hatar ju att vara fast såhär men det känns bättre för mig bara jag vet att de inte med våld och lag kan hålla fast mig här, även om jag visst tror att de vet mitt och barnets bästa.

Jag gjorde en del tester och blodtrycket låg bra och nu innan middagen var det på 135/77, alltså alldeles utmärkt! Jag har inte gjort något mer urinprov men jag tror att de skickade iväg det andra på odling. Blodproven som togs vet jag heller inget om. Jag har kunnat äta lite yoggi och två mackor utan att få ont i magen men efter en tugga kexchoklad från BB-väskan började det svida på ordentligt igen. Ingen mer kexis, alltså!

Läkaren sa till mig att hon var orolig för att jag var så sjuk förra graviditeten och därför ville ha extra koll och att jag skulle stanna kvar på förlossningen. Vi ska ta nya prover imorgon bitti och efter att de analyserats tas det ställning igen vad som ska ske med mig. Känns okej.

För att jag ska överleva tänker jag såhär: Om alla värden ser bra ut imorgon ska jag åka hem, om de inte kommer med en himla bra förklaring till varför jag ska ligga i ett mörkt rum med fördragna persienner och tokvila utan att ens ha högt blodtryck. Så nu hoppas jag bara på att urinprovet imorgon åter visar en nolla!

Militärpappan och Elise kom hit med BB-väskan och hängde med mig en liten stund. Underbara älskade lilla fina familj!

Natten har inte varit rolig då jag haft mycket halsbränna och en del feber. Klockan två stod jag inte ut längre utan gick ner i källaren och tog en lång väldigt varm dusch. Så pass varm att jag vart alldeles röd på kroppen, men hu vad jag frös inuti!

Eftersom jag mådde så pass dåligt och får en svidande känsla i övre delen av magen så fort jag blir lite stressad, äter, dricker eller bara vips(!) sådär, så fick Militärpappan lov att stanna hemma från jobbet idag. Han tog ut pappaledighet på Elise så även hon är hemma hela dagen. De har bakat bröd, lekt och åkt pulka med Vackraste hunden. Själv har jag vilat.

Och så hade jag tid hos barnmorskan på mvc idag och när jag berättade om min helg så ringde hon förlossningen för att rådfråga lite vilket slutade med att jag fick åka till förlossningen för en extra kontroll. Och här är jag nu.

Mitt morgonurin gav utfallet +/- 0 men här på förlossningen fick jag göra ett nytt och det visade plötsligt +2. Trycket ligger ändå bra och de har kört en CTG som med var bra. De har tagit blodprover som nu analyseras och sedan ska jag få träffa en läkare. De gör alla dessa kontroller för att jag var så sjuk förra gången jag födde barn. Bättre att ta det säkra före det osäkra, så klart!

Nu blir det någon timmes väntan här för min del. Hörs senare!

Just idag vill jag inte föda barn. Så få inte för dig att ens försöka titta ut idag, du lilla Militärbebis.

Jag har varit vaken från klockan tre i natt för en fruktansvärd halsbränna som inte försvann hur jag än bar mig åt. Tillslut fick jag väl halsbränna av själva medicinen mot just detta och gick upp med Elise vid halv sex istället. Två timmar senare fick jag väcka Militärpappan så jag kunde få vila. Och här har jag mest legat sedan dess…

Känns precis som magkatarr och enda gången det inte gör svidande ont är när jag är så avslappnad att jag nästan sover. Men det där jäkla kräket åker upp och ner i halsen hela tiden! Hur andas man?

Idag har jag inga urkrafter att ta till för att föda barn. Jag är mest ynklig.

Rap.

Jag var hos barnmorskan i fredags och alla värden såg fortfarande fina ut. Det är som att barnmorskan och läkaren knappt tror det är sant! Att det är sådan skillnad från förra graviditeten. Själv är jag mest lycklig!

Vecka 40

Jag börjar nu samla på mig en del vatten i framför allt händer och fötter, sådär så fotknölarna liksom försvinner och fingrarna känns läskiga att böja. Sedan ett par dagar har jag plötsligt inte ont av foglossningen heller, mer än om jag halkar i snön eller så. Såklart är jag sjukt otymplig när jag till exempel ska vända mig i sängen men det hör väl till. Militärbebisen är inte fixerad ännu utan ligger i rätt riktning och med ruckbart huvud, vilket är typiskt för omföderskor, enligt min barnmorska som menar att det nog behövs ett par rejäla värkar innan den åker ner dit. Mina bröst har växt som tusan bara denna vecka och ömmar och spänner och jag har nu en endaste bh som passar.

Annars känner jag inget. Inga förvärkar, inga extrema sammandragningar och inget enormt tryck nedåt. Hm… Plötsligt händer det, eller?!

Jag fick en extra tid hos barnmorskan på måndag så vi kan kolla tryck och urin igen, bara därför att vi kan och det känns bra, bra att de har stenkoll. På onsdag är det beräknat att Militärbebisen ska komma och på torsdag har jag en tid hos läkaren, om han som jag plötsligt tror är en hon inte har tittat ut då. Läkaren ska då, som hon själv uttryckte det ”reta den lite”. Låter spännande! Först en vecka efteråt har jag tid hos min barnmorska igen och har jag inte fött tills dess skickar hon mig till förlossningen för bedömning.

Ja, det kan bli en händelserik vecka det här!