Efter min sköna middagslur idag kom Finaste grannen över med sina två vackra barn för fika och lek, alltid lika trevligt! Elise och jag följde dem hem och gick sedan en extra runda för att få lite frisk luft. Jag älskar verkligen luften ute nu! Så sval och ren, på något sätt. Elise, som inte sovit särskilt länge under sin middagsvila, fick ett halvt hysteriskt utbrott för att vi inte stannade vid lekparken så hon fick gunga. Tårarna sprutade men jag gick hem för jag ville höra hur långt Militärpappan kommit med middagen. Det visade sig att han precis börjat med den så när Elise lugnat ner sig vände vi och gick ner till lekparken igen. Hon blev så glad och skrattade hela vägen!
Vi gungade en stund och klättrade på olika saker och när vi sedan skulle gå hem igen ville Elise inte följa med, såklart, utan skulle gå åt motsatt håll. Jag lät henne gå och hon vinkade och sa hej då till mig hundra gånger och bara fortsatte gå åt andra hållet. Unge! Tillslut fick jag gå och möta upp henne från en ”hemlig genväg” och fick henne att frivilligt följa med hemåt istället. Hon fick gå själv och det gick bra.
Hemma hade Militärpappan gjort en underbar middag bestående av ugnsbakad kycklingfilé, rotgrönsaker och en egengjord bea. Jag är inte särskilt förtjust i bea, men smakade lite och den var faktiskt fantastisk!
Ingen bebis gör sig påmind om att vilja titta ut än så länge. Och jag har väl hört att promenader varken gör av eller an men det är skönt att vara utomhus och härligt att hålla igång så länge jag har möjlighet, tycker jag. Jag ska ju orka föda ut Militärbebisen med och då gäller det att jag är i så pass god form jag bara kan! Det tenderar ju att vara ganska slitsamt, det där med förlossning, menar jag.
Imorgon bitti väntar besök hos läkaren för hinnsvepning och bedömning. Spännande och pirrigt!
