Dagens träning: Måndag

image

Jag innan ”gravid-tabata-passet”. Gravid i vecka 23.

Idag körde jag en form av Tabata, fast det går inte för det är maxintervaller, men jag utgick från ett Tabata-pass och ”gravidade” till det lite. Tabata intervaller är korta maximalintensiva 20-sekundersintervaller som följs av 10 sekunders vila. Intervallerna upprepas 8 gånger och ger en total träningstid, per övning, på 4 minuter.

Uppvärmning: Powerwalk i kuperad terräng, 25 minuter.

1. Knäböj

2. Plankan (så länge som möjligt på tå, sedan ner till knä, så att det inte gör ont i ryggen)

3. Utfall (ett ben i taget och så djupt som det känns bekvämt)

4. Armhävningar ( jag gjorde alla på knä, det var riktigt jobbigt ändå)

5. Sidoutfall med explosivt tillbakatryck  (ett ben i taget och så djupt som det känns bekvämt)

Totalt tog passet inklusive uppvärmningen ca 45 minuter. Lagom, tycker jag! Det går att göra passet hur tufft som helst, det är bara att ta i och öka tempot. Jag körde dock relativt lugnt, fast jag blev såklart andfådd och så försökte jag klara lika många repetitioner på alla 20 sekundersintervaller i varje övning. Det blev lite tufft mot slutet och armhävningarna var värst. Människa vad tung jag känner mig!

För att lätt hålla koll på tiden och hur många varv jag kört varje övning hade jag tidtagaruret på mobilen framför mig och stoppade bara tiden då jag bytte övning, alltså 4 gånger. Jag la även fram åtta tandpetare på golvet och flyttade dem en bit åt ena hållet efter varje genomförd intervall.

Dagens träning: Fredag

Jag älskar att variera min träning och har alltid gjort. Jag behöver göra det för att hålla min motivation uppe för jag annars tröttnar ganska lätt. Jag är också övertygad om att jag får bättre resultat av träningen ju mer varierad den är.

Min variation har hittills bestått i att jag i stora drag har löptränat på sommarhalvåret, simmat mer under vintern, bytt styrketräningsupplägg efter ett par månader och kanske en gång i veckan tränat ett annorlunda pass som yoga, cirkelträning, squash eller dans.

På senare tid har jag dock ändrat min syn på vad som verkligen menas med variation i träningen, mest genom att läsa Lofsans blogg. Jag har följt henne länge och hon är så grym på det här med träning! Just nu har hon lagt upp ett träningsprogram åt Sara som ska komma i sitt livs form efter sin andra graviditet. Jag gillar styrkepassen och har inspirerats av dem fast modifierat om så att det passar mig som är gravid.

Variationens nya innebörd – aldrig två likadana pass! Jag älskar det, speciellt nu när jag är gravid. Nu ligger fokus på att underhålla snarare än att förbättra resultat och bygga upp, vilket jag tycker är rätt så tråkigt och omotiverande i sig. Då passar nya varierade pass väldigt bra och jag har lättare för att fokusera och att motivera mig till att ge allt och att ta i ordentligt.

Igår körde jag detta härliga pass:

Uppvärmning på crosstrainer: 10 minuter.

Block 1:
Skivstång 10 kg. Tre varv. 20/15/10 repetitioner. Ingen vila mellan varven:
Knäböj – Axelpress+Bicepscurl – Stångrodd.

Block 2:
Tre varv. 15/15/15 repetitioner. 20 sekunders vila mellan varven:
Sittande rodd – Step up på roddbänken (eller lägre bräda om den är hög) – Plankan med raka armar på bänken. (räkna långsamt till 15).

Block 3:
Tre varv. 15 repetitioner. Ingen vila mellan varven:
Utfall bakåt+Bicepscurl – Armhävningar – Plankan. (räkna långsamt till 15).

Block 4:
Tre varv. 15 repetitioner. Ingen vila mellan varven:
Plankan med knäna på pilatesboll och armbågarna i golvet – Höftlyft på pilatesboll – Ryggliggande rorationer med bollen i knävecket och armarna rakt ut. Rotera bollen från sida till sida, försiktigt och bara så långt det känns okej. Skulderbladen kvar i golvet.

Passet tog ca 50 minuter inklusive uppvärmning och nedvarvning. Det var grymt jobbigt emellanåt och känns gött i musklerna idag!

Min träning under graviditeten

 

Hantel

Ni är många som vill läsa om min träning under graviditeten. Roligt, tycker jag! Att jag tränar vet ni, men hur och vad jag tränar har jag inte riktigt gått in på så djupt någongång i bloggen. Jag ska göra detta framöver eftersom ni verkligen vill läsa och eftersom jag lägger mycket tid på träning.

MEN! Det är ett par saker som jag vill tala om innan:

~ Jag är inte utbildad inom idrottsvetenskap eller motsvarande. Jag har däremot länge haft ett stort intresse för ämnet och försöker hålla mig uppdaterad på olika sätt.

~ Jag utgår från mig själv, min kropp och mina förutsättningar. Jag har tränat länge men inte alltid särskilt målinriktat och tiden gör att jag känner min kropp otroligt bra. Jag varierar mycket då jag annars lätt tröttnar och för att jag vet att min kropp behöver den variationen.

Bara så att ni vet, så att ni är på det klara med det! Det är inte förbjudet att skriva vad och hur man tränar och jag tipsar heller ingen att ni ska göra som jag eller att mitt träningsupplägg passar andra. Jag skriver för mig själv och för att jag inspirerar andra till att träna och det är ju alldeles fantastiskt! Så, kan min träning inspirera några av er till att röra mer på er, så är jag glad! Jag blir själv inspirerad av andra som tränar eller när någon av er skriver att ni blir det av mig.

Så, ikväll kommer dagens styrkepass upp på bloggen!

Härlig helg

Idag har vi städat hela huset, plockat undan på ställen där man ofta lägger saker tills bättre plats hittas, vilket det typ aldrig görs… Inte här hemma i alla fall. Även tvättstugan har fått sig en omgång och min och Elises garderob är i toppskick! Jag älskar när vi har den här ordningen här hemma och har bönat, bett och mordhotat Militärpappan att det alltid ska få vara så här fint och ordningssamt. Jag får en speciell ro i själen när hemmet är i detta skick. Det känns som att jag har hur mycket energi som helst till annat och det är ju alldeles fantastiskt!

Efter middag och garderobsstädning tog jag mig ut på en löptur, den första på evigheter! Åh, så skönt det var! Jag har inte haft möjlighet att träna på hela veckan och har såklart mått jättedåligt över det. Jag har varit ensam med Elise då Militärpappan har varit på sjön och har arbetat samtidigt som jag skolat in på förskolan samt att vi äger en hund av rasen Weimaraner, det vill säga – ingen tid över, över huvud taget! I fredags var han äntligen hemma igen och jag tog en kortare löptur. Lördagen sov jag typ bort, jag var totalt slut så träning var inte att tänka på.

Äntligen söndag och jag kunde träna igen! Har man bara möjlighet till ett ordentligt pass på veckan så väljer jag utan tvekan löpning, speciellt efter denna styrketräningstunga sommar! En veckas uppehåll från styrkan kan kroppen bara må bra av! Idag tog jag bilen en bit bort för att kunna springa en vacker runda i underbar natur. Vackraste hunden kunde springa lös hela rundan och jag sprang på, om än ganska lugnt. Just i löpningen tycker jag att det känns lite obehagligt att pressa kroppen nu när jag är gravid, men jag har inga problem med att det inte går i ett hejdundrande tempo, jag springer för att det är så skönt för kroppen och för själen. Som vanligt hade jag ingen musik på under rundan utan lyssnade till naturen och kände solen steka gött i nacken. Jag sprang i en timme och njöt verkligen varje minut! Löpning när den är som bäst!

När jag kom hem var Militärpappans Militärkompisar här och jag som satte en bulldeg på jäsning innan löpturen bakade klart när jag kom hem och käkade en kanelbulle direkt efter löpningen. Så kan det gå! Fast ska man äta snabba kolhydrater någon gång så ska man verkligen passa på direkt efter ett träningspass, då är förbränningen som störst och kroppen behöver snabba kolhydrater för att årerhämta sig. Nu kan man ju välja bättre snabba kolhydrater… men bullen var god!

I går kväll gjorde Militärpappan en supergod skaldjurspasta och jag längtar efter den fortfarande! Kanske gör vi den nästa helg igen? Supergod och superenkel och lyxig – en rätt som har allt alltså! Recept kommer inom kort.

Vår helg har varit bra och jag känner mig laddad inför veckans kommande arbete och träning. Imorgon ska jag klippa mig och färga håret efter jobbet, hos en ny frisör! Kan ju gå hur som helst, men vi hoppas på det bästa. Bildbevis kommer, såklart!

image

Jag tog en skuggbild av magen idag. Magen är klart större när jag ätit strax innan. Ibland är den nästan platt.

image

Vackraste hunden har mest solat i gräset idag.

image

Elise plockar vinbär och stoppar dem i munnen ett och ett.

image

Det är onödigt att ta en omväg, menar jag…

image

Sedan Elise började på förskolan vägrar hon att bli matad. Hon kan själv och oftast går det riktigt fint. Idag vet jag inte riktigt vad som hände! Jag hatar mat med ”rött” i, btw!

image

Skaldjurspastan. Mmmmm…..

image

Bullarna

Träning vecka 32

Här kommer min träning för veckan som gått, min fösta arbetsvecka efter semestern:

Måndag: Styrka Bröst, Axlar, Triceps, Bål 60 min + Cykling 2 x 30 min

Tisdag: Vila!

Onsdag: Styrka Ben, Bål + Core 30 min + Cykling 2 x 30 min

Torsdag: Cykling 30 min + Powerwalk 60 min

Fredag: Styrka Rygg, Biceps, Bål + Cykling 30 min

Lördag: Vila!

Söndag: Powerwalk 60 min

Kommentar: Jag cyklar till och från jobbet så ofta jag kan. Det är ca 11 km enkel väg och tar mig en halvtimme och då cyklar jag så att jag blir svettig. Vissa dagar hinner jag bara cykla en tur men det är ju bättre än ingen!

Tuffbästis har hängt med och styrketänat två av tre pass denna vecka. Så himla roligt med sällskap! Värsta lyxen med mitt jobb är att vi är beordrade att träna tre timmar i veckan, på arbetstid. Detta tar jag såklart tillvara på och ser det som en fantastisk möjlighet att hinna med alla pass, för ibland kan det bli kämpigt när man ska få ihop småbarnsliv, hundpromenader, arbete och allt som ska göras hemma.

Eftersom jag inte direkt konditionstränat på hela sommaren, mer än enstaka pass, så kör jag igång försiktigt med cykling och powerwalkar nu till en början. Det är tillräckligt jobbigt! Snart hoppas jag komma igång med lite mer löpning igen, men jag tänker inte stressa.

Maten är mycket enklare att få i sig och att ha koll på när man arbetar, tycker jag. Tiderna blir regelbundna och jag blir hungrig på mina mellanmål just när de bör inmundigas. Perfekt!

Träning i bloggen – om vad vill ni läsa?

Här om dagen fick jag en kommentar av en läsare, som jag inte kände till sedan tidigare, där hon skrev att hon läste bloggen för att det bland annat var roligt att följa min träning. Då kom jag liksom på att jag knappt skrivit något om min träning på senare tid, varken att jag tränat, vad jag tränat eller hur jag tränat. Shame on me!

För er som undrar så tränar jag på, mest som vanligt men det har inte blivit så mycket kondition på senaste veckorna, inte mer än något löppass per vecka. Jag har inte alls haft lust, ork och motivation för det. Jag behöver detaljplanera mina dagar så mycket när jag ska löpträna och det har inte riktigt passat in just nu under semestern när det mesta blir mer spontant för vår del, både vart vi ska åka, vad vi ska göra och när och vad vi ska äta. Detta levnadssätt passar inte alls ihop med min löpträning, men jag har ändå valt att låta semesterro råda.

Vad jag menar med att jag behöver detaljplanera mina löpardagar är att jag behöver äta på bestämda tider och riktigt bra mat för att det ska ge mig någonting. Äter jag för nära inpå passet får jag håll, mår illa och vill gärna kräkas – inte en bra förutsättning. Har det gått för lång tid mellan passet och senaste måltid tappar jag energin alldeles för fort och orkar helt enkelt inte ta i – inte en bra förutsättning. Om jag till exempel har ätit frallor till frukost på en helg och sedan ska springa innan lunch är det också dömt att misslyckas. Att fylla magen med tomma kalorier och sedan tro att jag har energi till en löptur är bara att lura mig själv.

Ett riktigt bra löppass gör jag gärna under eftermiddagen men före middag. Då har jag hunnit ladda upp med en ordentlig frukost, ett eller två mellanmål och en näringsmässig lunch. Då kan jag jag springa både länge och snabbt utan att vilja kräkas och med energi i kroppen hela passet igenom!

En del av er har skrivit att ni gärna vill läsa om vad jag tränat i veckan som gått och det brukar jag skriva även om det var ett tag sedan nu. Sorry! Har ni andra önskemål om saker ni vill att jag skriver om min träning? Min träning och kost tar upp mycket tid i mitt liv men samtidigt skriver jag inte så värst mycket om det här. Jag vet inte vilka alla ni är som läser och därför inte riktigt vad ni önskar läsa. Tell me!

Formcheck

Ja, såhär ett år efter förlossningen kan jag konstatera att min form är god. Jag är inte mitt snabbaste jag (tyvärr), inte mitt smalaste jag (vilket jag är glad över) men jag är definitivt mitt starkaste jag. Aldrig någonsin har jag varit så stark i kroppen som jag är nu och det coolaste med allt är att jag bara blir starkare för varje dag!

Var ska detta sluta, undrar Militärpappan som ofta poängterar för mig att han inte gillar tjejer med för mycket muskler. Hm, förmodligen för att han är rädd att jag ska bli starkare än honom, men han behöver inte vara orolig. Jag känner att jag varken har anlagen eller ambitionen att bli särskilt biffig.

Jag har alltid varit mer uthållig än explosiv och så är det fortfarande. Jag älskar att springa länge och tar mig ganska enkelt igenom en löprunda på 100 minuter som det ser ut idag. Intervaller är värre, men det är det ju alltid, jag tycker det funkar bra även där. Att jag inte är mitt snabbaste jag beror väl mest på att jag helt enkelt är mitt starkaste jag, man kan inte få allt. Jag har valt att satsa mera på styrkan och mest underhållit löpningen och det har gett den utdelning jag har kunnat hoppats på.

Jag fortsätter träna mina tre ganska tuffa styrkepass och två till tre löppass på 40-100 minuter i veckan. Jag känner mig ganska nöjd för tillfället, det går att rätt håll och det är sådan härlig känsla att hela tiden kunna lägga på en viktplatta till under gympasset. Det är klart att jag inte hade tackat nej till lite mindre rumpa, lite bredare axlar, lite muskulösare armar och… Men Hey! I’m on my way!

Syster Yster och jag innan gårdagens träningspass med PT:n på gymmet!

Syster Yster fick följa med och köra ett styrkepass med mig och min PT igår. Hon hälsar att hon knappt kan röra sig idag. (Och värre lär det bli imorgon...) Det var grymt roligt och Elina var jätteduktig!

 

Benträning a’la Satan

Efter den inflammation jag fick i ryggen för ett tag sedan har min personliga tränare lagt om mina styrketräningsprogram. Jag har inga känningar alls efter inflammationen men vill inte att den ska komma tillbaka och den risken finns ju alltid. PT:n har lagt upp mina styrkeprogram så att när jag tränar rygg så tränar jag Rygg och när jag tränar andra delar av kroppen så försöker vi inte koppla in ryggen så mycket. Ja, så lite som det nu går i alla fall.

Jag har kroppen uppdelad på tre pass: Pass 1: Axlar, bröst, triceps. Pass 2: Rygg, biceps. Pass 3: Ben, mage. Benpasset har alltid varit det tråkigaste, tycker jag. Jag har alltid, så länge jag kan minnas, hatat att träna ben! Dels för att det är så tungt, dels för att man alltid får sådan grym träningsvärk och dels för att jag liksom aldrig kännt att jag blivit bättre, tror jag. Benpasset har jag alltid försökt stöka av så fort som möjligt och jag har förmodligen inte haft full koncentration på det jag gjort, jag vill liksom bara där ifrån. Men nu är det slut på det!

Idag körde vi igenom det nya benpasset tillsammans. My God, säger jag bara! Att jag inte dog! Det var full rulle i femtio minuter och det äpplet jag åt lite för nära inpå passet åt jag många gånger till under den timmen, om jag säger så… Hon hade lagt upp passet i superset med en tempohöjare på andra övningen. Första övningen var till exempel benpress i maskin, så tungt som jag bara orkade, men bara 10 repetitioner. Direkt där efter skulle jag ställa mig på golvet och hoppa upp i luften för att landa i ett utfallssteg och där hoppa mellan utfallsstegen. Tills jag nästan dog. Sen fick jag vila lite, för att sedan köra på två varv till. Och detta var bara inledningen… Hela passet var uppbyggt i superset, både för ben och mage och jag gillade det!

Det var sjukt tungt, det kändes nästan som jag dog lite och jag mådde verkligen illa passet igenom. Jag var jättesvettig, trött så benen skakade och magen krampade efteråt. Och jag lär inte kunna gå på ett par dagar, för att inte tala om att sätta mig på en toalett, det är verkligen det värstaste med att träna benen hårt, tycker jag!

Jag kan konstatera att jag inte kommer kunna glida igenom ett benpass på gymmet igen, men jag konstaterar samtidigt att jag kommer ha det så himla roligt! Och: Fatta vilka snygga ben jag kommer få (så småningom…) Det här var verkligen ett pass i min smak! Blodsmak är gott!

Träning vecka 25

Måndag: Styrka: bröst+ axlar + triceps, 50 min

Tisdag: Cykling 30 min + Styrka: rygg + biceps, 60 min

Onsdag: Löpning, 40 min

Torsdag: Löpning, 45 min

Fredag: Vila!

Lördag: Vila!

Söndag: Styrka: Ben, mage, 50 min.

Kommentar: Nu är jag igång efter min rehabilitering för inflammationen i ryggen. En vecka total vila. Jag menar total, inte ens lyfta Elise! En vecka försiktig styrketräning och en veckas försiktig löpning. Nu är jag här, löpningen går fint och jag känner mig stark kroppen. Min PT har lagt upp nya styrkeprogram där mycket fokus ligger på bålträning, med tanke på min rygg. Känns bra!

 

Smärta är en högre form av njutning

Det var fantastiskt att komma hem och mötas av en go och glad liten krabat som slänger sig mot mig med öppna armar och säger ”mamma” och skrattar halvt hysteriskt!

Vi gosade och skrattade igår kväll och Elise somnade tidigt. Jag somnade med tidigt för den delen, strax efter klockan 21.00. Vid 9-tiden i morse väckte Militärpappan mig och meddelade vad klockan var. Han smög in i Elises rum för att se om hon levde (?!) och möttes där av en pigg och glad bebis som slängde ner alla sängkläder på golvet. ”Hej”, sa hon glatt och fortsatte med sin aktivitet. 14,5 timmars sömn blir man pigg av!

Hittills idag har vi mest myst och Elise tar sig fram till ena datorn, tittar på den och skrattar. Med det menas såklart att hon vill se på youtube, på Jag är en Gummbjörn. Hon skrattar och dansar vilt, vinkar och klappar händerna på samma gång!

Man blir glad som en gummibjörn av att se på en!

Man blir glad som en gummibjörn av att se på en!

Idag blir det en sovstund istället för två för hennes del eftersom hon vaknade så pass sent, det ska nog gå bra.

Jag har glömt att skriva att vi fick plats på den förskola vi sökte i första hand. Så skönt! Inskolningen börjar den 9 Augusti och redan i slutet av Juni är det informationsträff. En ny tid börjar för oss – inskolning, hämtning och lämning, tider att passa, föräldrarmöten, VAB och nya kompisar – förskoletiden. Det känns inte bara som att Elise blir stor i och med att hon börjar på förskolan, det känns även som att jag själv blir mer vuxen. Lämna på dagis liksom, hur gammal är man inte då?! Ingen åldersnoja eller så, mest en reflektion.

På tal om ålder förresten! Min rygg har ju krabbat en del de senaste veckorna och igår fick jag tid hos en naprapat. Jag hade föreställt mig att han skulle knäcka hela mig och sen skulle jag bli fit for fight igen. Haha. Min rygg såg jättefin ut och alla ben var där de skulle. Tyvärr, säger jag som älskar när det knäcker och betalar gärna 500 spänn bara för att få höra själva knäcken och få känna känslan av lättnad när det knakar till genom hela ryggraden eller nacken. Men nu hade jag fått en muskelinflammation i ryggen och ingenstans hittades ens en endaste kota att knäcka lite! Vilken besvikelse!

Muskelinflammationen är en kombination av min väldiga överrörlighet i hela kroppen och att jag fortsatt träna när jag till en början fick ont. Det har blivit värre om jag säger så. Natten till igår sov jag inte för det smärtade så och jag har svårt att röra mig. Jag kan inte lyfta Elise, gå med hund i koppel eller för den delen sitta vid köksbordet och äta mat. Ajajaj… Kortfattat kan man säga att jag är lite begränsad i mitt rörelsemönster…

Naprapaten ordinerade mig att vila och att äta tre Voltaren om dagen i  en vecka och sedan höra av mig igen. Pris för detta utlåtande: 460 kr. Inte ett endaste knäck kunde han bjussa på! Nu äter jag inte tabletter i onödan då jag tycker det är otroligt onödigt och läskigt att ha en massa ämnen i hela kroppen när jag bara har ont i ryggen. Jag köpte Voltaren gel istället och så värmer jag ryggen med en vetekudde och ligger mest här. Jag vilar. = Jag har väldigt tråkigt, som ni säkert redan förstått.

Känner på mig att jag snart blir bättre! Och i natt har jag sovit ganska bra faktiskt. Ont gör det ju såklart men om jag tar värktabletter lindrar det smärtan så att jag utför en massa rörelser jag aldrig skulle gjort med ond rygg och det kan aldrig vara bra, tänker jag. Just nu är mitt motto: Smärta är en högre form av njutning.