Vågrät position intagen

Ja, det horisontella läget gäller fortfarande här. Fick inte träffa någon läkare idag, utan först nästa vecka, men rekommenderades starkt (beordrades, anser jag) att ta ledigt hela nästa vecka också. För Militärbebisens skull!

Skulle egentligen ha haft semester från mitt vanliga jobb nästa vecka för att konsulta med mitt företag, men har nu ställt in allt. Allt för Gooner (Militärbebisens andra smeknamn, då Militärpappan är ett starkt fan av Arsenal)!

Min fantastiska chef gav mig möjligheten att arbeta hemifrån i den takt jag förmår, så jag slipper känna stress (och därmed ett ökat blodtryck) över det som jag gärna vill bli klar med innan jag lämnar för föräldrarledighet. Vilken möjlighet! En mycket flexibel man för att vara 50-talist! =)

Imorgon ska vi till Öland och grilla och chilla och prata framtidsplaner för jobbet. Känns som jag orkar med det! Kan ju alltid inta horisontellt läge även på Öland om det skulle behövas!

Beordrat horisontellt läge

Igår när jag var hos barnmorskan på kontroll visade det sig att mitt blodtryck gått upp en bra bit, helt plötsligt. Eftersom jag lider av (kanske lite väl påspätt, för jag känner inte ens av det…) högt blodtryck i vanliga fall (icke-gravida-fall) så blev BM orolig och försökte tala mig tillrätta med hot om sjukskrivning. Bara de orden fick mitt tryck att öka en bra bit till. Shit vad stressad jag blev!

Svårt det där, när jag inte känner av det själv. Jag mår bra och ser ut att må bra, men trycket är högt och det kan vara farligt. Jag vet att det kan vara farligt för mig, på lång sikt, men hur farligt och på vilket sätt är det farligt för Militärbebisen? Hjälper det verkligen om jag arbetar mindre? Jag har en del frågor till läkaren som jag ska träffa imorgon.

BM och jag kom i alla fall fram till en deal: Jag skulle stanna hemma resten av dagen igår, hela dagen idag (förutom en föreläsning på1,5 h som jag fick hålla) och halva Onsdag. Sen ska jag på ny kontroll imorgon och då få träffa läkaren. Hon ska väl döma ut mig eller inte. Så känns det lite.

Såklart är Militärbebisen viktigast och går före allt annat! Det har jag nu kommit underfund med i mitt beordrade horisontella läge. Får se vad de säger imorgon.

Föresten så har mitt försvunna Tradera-paket kommit tillrätta idag, efter två veckor på vift. Så himla gulliga kläder! Nu börjar jag riktigt längta tills Militärbebisen kommer ut!

Nu ska jag återgå till mitt horisontella läge.

Någonting har hänt

… men vad? Jag vaknade ju klockan halv tre i morse och kunde inte somna om. Klockan är nu över midnatt och jag är fortfarande vaken! Jag, som varit så fruktansvärt trött den senaste tiden. Kanske har jag vilat för mycket. Kan man det som gravid?

Längtar efter ett långt, härligt och utmattande distanslöpningspass! Sådär så hela kroppen är helt slut och bara skriker efter vila! Som det är nu får jag ont i kroppen långt innan den blir trött, så det är kanske inte så konstigt att jag inte kan sova ändå. Men hur länge ska detta fortsätta?

Utöver de nattliga aktiviteter som jag skrev om i morse så har Hanna, Rickard och Arvid varit på besök från Högsby. Vi åt rabarberpaj i solen och hade mysigt! Vackraste hunden och jag har varit på promenad, om än en liten sådan. Rundan brukar (i icke-gravida fall) kanske ta mig 20 minuter att gå – idag tog den 45 minuter! Senare åkte jag till Nattha där även Sykvinnan med bebis var. Vi åt en supergod skaldjurssoppa och spelade Buzz. Mycket trevlig dag, måste jag säga!

Och än är den inte över. När jag kom hem från tjejkvällen för ett par timmar sedan för att sova, upptäckte jag till min förvåning att jag inte var trött. Så vad passade bättre in än att sätta ihop spjälsängen från IKEA som vi köpte förra veckan? Och bädda rent i vår säng? För att inte tala om att diska upp och plocka i ordning i huset överlag!

Gud, låt mig sova nu. Annars måste jag vika tre veckors tvätt också!

Morgonpigg som få

Jag vaknade klockan halv tre (!) i natt och sedan dess har jag inte kunnat sova. Efter att ha läst ut två tidningar, varav en om förlossning, gått runt i huset och tittat ut i gryningen, stått på altanen endast iklädd trosor och Foppa-tofflor och lyssnat på fåglarna, städat badrumsskåpen, inmundigat en järntablett och legat å beundrat (och klappat på) Militärpappan så han vaknat och vänt sig om flera gånger, känner jag att jag har fått nog och är nu klockan 05.00 uppe, påklädd och i full färd med… Någonting!

Z-bagaren öppnar nu vid fem, om jag inte missminner mig. Jag tar en sväng dit och köper lite nybakade frallor!

Vad gör ni andra?

Elefantkorsning på Avenyn

Jag är i Göteborg på en konferens genom jobbet. Allt är på engelska och det känns att det var ett tag sedan man både pratade och lyssnade till ett främmande språk över huvud taget. Första timmen idag satt jag och funderade om man inte skulle flytta till England ett tag. Är så avundsjuk på de som pratar sådär flytande och snygg engelska. Som de som inte behöver leta efter ett endaste ord, utan det bara bubblar ur dem. Som Vacker-bästis. Fast det gick bra med språket. Jag kom in i det efter första seminariet!

Hade nästan glömt bort att Göteborg var en så stor stad! Jag har gått och gått. Och så har jag åkte endel spårvagn, när jag inte pallat gå mer! I kväll har jag varit på stan och köpt mig de sista mammakläderna. Antar jag. Hittade ett par byxor som kändes så himla bra! Jag känner mig oftast väldigt naken i bara leggings och längre skjorta typ. Och fet och äcklig och enorm och bla bla bla. Byxorna jag köpte var lite tightare 3/4-byxor, men liksom byxor och inte strumpebyxor… Hur användbara som helst! Så jag köpte två par! Ett par vita och ett par marinblå.

Denna vecka i graviditeten, vecka 34, har det börjat hända otäcka saker med mig och min enorma kropp. Jag sväller upp! Sådär så att inte fotknölarna syns ni vet! Jag ser ut som en blandning av Babben Larsson och en elefant! Och så börjar jag få ont. I ljumskarna, i nedre delen av magen och så känner jag ett obehagligt tryck inifrån nedåt, bakåt.

Fast elefant-babben-känslan är ändå tveklöst värst!

Hundra myror är fler än en hund

När jag kom hem från jobbet idag upptäckte jag ett par myror på diskbänken. Jaha, tänkte jag och slängde ut dem med disktrasan. Men en myra kommer sällan ensam… Ett par myror kommer ännu mer sällan bara dem. Vips, så var det myror lite överallt! Typ hundra kanske. Åh, vad det genast började krypa och klia på hela mig!

Jag lastade in Vackraste hunden i bilen och drog för att köpa myrborttagningsmedel. På vägen hem stannade jag till på macken för att hämta ett paket från Tradera. Det dyraste jag någonsin köpt där. Ett klädpaket med 20 jättefina bebiskläder för 230 kronor. Paketet vägde 2,3 kg och skulle gå att hämta från och med igår eftermiddag. Paketet fanns inte på macken och det enda han kunde ge mig till svar var att det fanns någonstans i Stockholm i Fredags. Och så fick jag ett telefonnummer till Posten också. Tack och hej.

Efter tre försök kom jag fram till Posten och tjejen i luren gav mig samma besked som killen på macken. Sen sa hon också att om jag inte fått paketet imorgon så måste jag kontakta avsändaren. Jag undrade vad avsändaren skulle kunna göra åt det och fick till svar att hon i så fall fick reklamera det till Posten. Tack och hej.

Drygt! Och så himla typiskt. Mitt dyrste kap och så himla fina grejer!

Väl hemma igen upptäckte jag att myrorna kom fram från golvet under diskmaskinen och här har jag nu gått och spayat anti-myrmedel på varenda myrjävel jag bara sett. De dör rätt snabbt, de små liven… Sen tog jag fram dammsugaren och sög upp myrliken, för Vackraste hunden var, som vanligt nu för tiden, dödsless på mig och mitt nya slappa (läs höggravida) tillstånd så hon skulle nosa och slicka där jag lagt ut medel. Inte bra.

Nu är myrorna borta, för tillfället i alla fall, Vackraste hunden går runt i cirklar och jag håller på att bli galen av detta jävla klickande med hennes tassar mot golvet! Det är undanplockat i huset och dammsugat på två plan av tre. Borde packa väskan inför min Göteborgsresa imorgon och sy ännu ett överdrag till fåtöljen. Men först måste jag köra 4 mil och lämna Vackraste hunden hos sin hundvakt och sen köra fyra mil hem igen. Där emellan borde det verkligen hinnas med en kopp kaffe hos blivande Övermormor och Övermorfar!

Det blir en sen kväll ikväll.

Laxmacka efter lugnande promenad

Vackraste hunden har idag varit ganska påfrestande. Sedan jag kom hem från jobbet har hon gått på mina fötter vart jag än vänt mig och när jag satte mig i soffan, helt utslagen som vanligt numera, började hon slicka på hela mig. Detta övergick till att hon började bita i mina kläder samtidigt som hon pep. I en timme! Sen stod jag inte ut längre och hon fick som hon ville. Vi gick ut.

Tuff-bästis hängde med på en pensionärssväng… Ja, det är ungefär i den takten det går numera känns det som. Vackraste hunden blev i alla fall jätteglad och såg lycklig ut där hon sprang och luktade överdrivet på gräset och Tuff-bästis och jag gick och kollade på havet. Och kände lukten. Jag älskar havsdoft!

Igår när jag läste Tovas blogg fastnade en macka, som hon ätit på ett uteställe, i min hjärna. I min mathjärna. Så idag har jag slängt ihop något liknande och mums(!) vad gott det blev! Ett helt färskt bröd med rökt lax, pepparrotscreme och avokado. Helt fantastiskt gott!

Nu sover Vackraste hunden sött och jag har köpt nya Mama-tidningen. Militärbebisen snurrar runt i magen av laxmackan och jag börjar få grus i ögonen… Vilken underbar kväll!

50 dagar kvar och syångest

Idag har jag femtio dagar kvar till beräknad förlossning. Femtio snabba dagar, hoppas jag!

Under ledigheten har vi hunnit med en hel del här hemma. Jag håller dock fortfarande på med min lilla ”bokhörna” och tillhörande fåtöjler. Har idag spenderat många timmar framför symaskinen för att sy nya klädslar till dynorna. Jag sydde lite och sen trasslade allt ihop sig för hundrade gången, så då grät jag en skvätt, stack mig på nån nål eller motsvarande, sen sydde jag vidare. Har fortfarande tre dynor kvar att sy… Men det blir så fint!

Den kommande veckan kommer att gå fort! På Onsdag drar jag till Göteborg för en konferens och stannar till Fredag eftermiddag. Ska bli trevligt att komma iväg lite. Det var ett tag sedan nu. Ska även hinna träffa lite vänner från min tid som Göteborgsbo… Längtar!

Annars går väl mitt liv ut på att planera in perfektaste tiden att inmundiga min järntablett två gånger dagligen. Och att ha halsbränna. Rapelirap! Urk.

Sykvinnan har sytt upp en ny uniform åt mig, så den blir det premiär för imorgon på jobbet! Inget mer rosa på ett tag alltså. Men mina naglar är fint ljuslila!

Kåta hundar och underbara män

Fyra dagars ledighet står på schemat! Nice!

Militärpappan är hemma i fem hela dagar och tillsammans ska vi renovera i huset. Han ska fixa balken i köket klart och jag ska göra klart min lilla bokhörna med de beryktade fåtöljerna. Som för övrigt väntar på ytterligare ett lager färg. Sen ska det sys nya överdrag till klädslarna. För hand. Så, jag har att göra i ett par dagar… Nästa projekt blir att ta ett ordentligt tag i Militärbebisens rum.

Idag har det åskat och ösregnat här. Ganska mysigt ändå, tyckte vi, men inte Vackraste hunden. Hon löper och är där med helt fruktansvärd! Hon pep i en timme för att få gå ut och bara vända på trappen. Hon hatar regn, så länge hon inte får springa lös, för då verkar det mesta inte spela någon roll för henne. Detta såg vi ett tydligt exempel på här om dagen, då hon rymde från tomten och sprang bort. Första gången i hennes 5,5-åriga liv som hon gjort något sånt! Snacka om att vara bra jävla kåt!

20 minuter tog det för mig att hitta henne igen! Hon hade sprungit över en ganska bra trafikerad 50-väg och genom skogen och var vet jag var hon hade varit, hon är ju sjukt snabb! Tillslut hittade jag en lång underbar man som jag tidigare aldrig hade sett, som stod med Vackraste hunden i koppel. Miljoner tack!

Jag cyklade hem med Vackraste hunden i släptåg, försatte henne med utegångsförbud och stängde in henne bakom dubbla lås. Sen åkte jag direkt till Blomsterlandet och köpte en vacker blomma med tillhörande kort: ”Tusen tack för hjälpen med min olydiga hund Undra!” När jag var påväg till min dagens underbara man för att leverera blomman funderade jag över att Vackraste hunden börjar bli dyr i drift. Två underbara män på mindre än en månad! Först veterinären och nu hundinfångaren. Det finns tydligen fler underbara män än vad jag levt i tron om… I nästa sekund tänkte jag att jag tusen gånger hellre köper blommor till underbara män, än betalar fortkörningsböter eller någon annan liknanade skit som många råkar ut för just nu, utan att nämna några namn…

Vackraste hunden har i alla fall straffat oss även idag. För att det regnade och hon själv valde att inte gå ut. Sin överkottsenergi valde hon att lägga på att tugga sönder sitt tikskydd för att sedan äta upp hälften av det. Förhoppningsvis kommer det ur fram- eller bakvägen helt av sig själv. Helt utan att jag behöver hitta ännu en underbar man att köpa blommor till.

Som att bajsa ut en melon?

I helgen har Militärpappan och jag renoverat i huset. Han har klätt in en balk i köket och jag har målat fåtöljer.

Nu ett mattetal: Att måla dessa fåtöljer tar två timmar per sida. Det är två sidor på varje fåtölj att måla och jag har två fåtöljer. Varje sida ska målas tre gånger. Hur många timmar blir det?

Många. Alldeles för många för en gravid kvinna i sina ondaste dagar hittills…

Jag blir så himla trött nu för tiden! Det började förra veckan. Jag är uppe och igång i 2-3 timmar och sen måste jag lägga mig för att vila en stund. Händer något ut över det vanliga, som i Söndags morse då jag och Militärpappan tjabbade lite på morgonen, ja då blev jag så trött att jag var tvungen att gå och lägga mig igen! För lite tjabb…

Idag när jag var på MVC bad jag de mäta mitt blodvärde för jag har fått näsblod varje dag nu i flera veckor, helt sådär bara. Mitt järnvärde hade sjunkit från 125 till 98 (!) på bara ett par veckor. Kanske inte så konstigt att man är helt slut? Så nu ska jag dit imorgon igen och ta prover och mäta ha mig… Och äta 2 järntabletter efter konstens alla regler och föreskrifter; med juice, inte innan maten och inte efter och inte heller mellan måltiderna, utan helst någon annan gång… Ja, ni gravida vet vad jag pratar om.

Annars har jag konstant halsbränna som är väldigt otäckt, tycker jag. Och himskans ont i ljumskarna! Speciellt när jag siuutit stilla för länge, som i skräddarställning… Aj, aj, aj! Känner även av ett tryck mot bäckenbotten, lite bakåt. Tänker på min Faster som fött tre barn och talat om för mig att det känns som att bajsa ut en melon när man föder. Och det här trycket jag känner, känns snarlikt förberedande till det som komma skall, måste jag säga. Om jag nu ska tro hennes beskrivning.

Om jag fick välja så skulle jag jobba två timmar och vila en, då skulle jag nog orka. Men det finns inget vilorum på jobbet, så det blir svårt… Hoppas det vänder snart, annars får jag väl fråga om jag kan få lov att arbeta lite mer hemifrån istället.

Nu ännu ett mattetal: Om jag ändå ska arbeta åtta timmar per dag, fast med schemat att arbeta 2 h och vila 1h, hur långa blir mina arbetsdagar då om jag börjar klockan åtta?

Mycket räkning blir det.